vad ar appendicit, vad är appendicit, vad ar blindtarmsinflammation, blindtarm, blindtarmsinflammation, operation blindtarm, appendektomi, appendicit lab, appendicit handläggning

Vad är appendicit?

Appendicit är den medicinska termen för blindtarmsinflammation och definitionen av en inflammation i appendix vermiformis. Vi går i genom allt som har med appendicit att göra i denna övergripande artikel.

 

Författare: F.Kafi, ST-läkare 
Granskat av: Nemrud Büyükkaya, Specialistläkare allmänmedicin
Senast uppdaterad: 2018-03-24

 

ICD-10: K35

Definition: Inflammation i appendix vermiformis.

Synonymer: Blindtarmsinflammation

Högst incidens: Mellan 10 – 25 års ålder, men alla åldrar och kön kan drabbas.

 

appendicit anatomi

 

Blindtarmen sitter på höger sida av buken där tjocktarmen förgrenar sig med tunntarmen. Länge har vi människor inte riktigt vetat varför vi har en blindtarm, en del teorier säger att det är en rest från urtiderna, men ganska så nyligen visade forskare att blindtarmen förmodligen har med fostrets immunutveckling att göra. Det vi vet till hundra procent är att vi kan leva utan våran blindtarm.

Under sin livstid kommer cirka 7 % att drabbas av appendicit. Huvudorsaken till appendicit är okänd men sannolikt väger oftast flera faktorer in (dvs multifaktoriell orsak). En av de bidragande orsakerna sägs vara obstruktion där lumen av appendix är avstängd, detta ses dock endast hos en tredjedel av fallen – oftast med något mer komplicerat förlopp.

Obstruktionen är i sin tur oftast pga inflammerad lymfvävnad i blindtarmen (framförallt hos barn) orsakad av en viral infektion eller en kalcifierad ”sten” av avföring (appendicolit). Främmande kropp, parasiter, gallsten, eller tumörer kan också orsaka en obstruktion som leder till blindtarmsinflammation. Inget specifikt utlösande virus eller bakterie är känd. Även direkt trauma mot blindtarmen kan utlösa blindtarmsinflammation.

När lumen av appendix obstrueras bildas ett ökat tryck i blindtarmen, blodflödet till vävnaderna inom appendix minskar och bakteriell tillväxt leder till inflammation. Kombinationen av dessa händelser kan leda till vävnadsskada och vävnadsdöd (nekros). Om detta tillstånd lämnas obehandlad kan blindtarmen spricka och bakterier spridas till övriga buken – vilket är ett mycket mer komplicerat sjukdomsförlopp.

 

Symtom på blindtarmsinflammation / appendicit

 

De typiska symtomen av appendicit innefattar:

  • Buksmärta – initiallt centralt ovanför naveln men vandrar sedan neråt mot höger i buken
  • Feber
  • Illamående
  • Kräkningar

 

Sjukdomsbilden börjar oftast med att man får en måttlig, men diffust lokaliserad, smärta i buken. Initiallt föreligger smärtan i de flesta fall centralt ovanför naveln, inom några timmar vandrar smärtan nedåt och åt höger sida i buken i  s.k. höger fossa. Denna smärtvandring är en väldigt viktig ledtråd för din läkare och tillsammans med de andra symtomen enligt ovan förstärks misstanken om en eventuell blindtarmsinflammation.

buksmarta appendicit, appendicit buksmärta, smärta blindtarm, blindtarmsinflammation smärta, appendicit ont

Buksmärta är ett tidigt tecken på appendicit

Själva smärtan uppstår pga det ökade trycket i appendix lumen som i sin tur stimulerar sträckreceptorerna i appendix och på så sätt ger ett generellt och svårlokaliserat obehag i buken. Symtom som illamående, nedsatt aptit, kräkning, eller förstoppning och uppspändhet föreligger oftast vid denna tidpunkt.

Inflammationen i appendix tilltar sedan och detta påverkar bukhinnan (peritoneum) där nerverna har en god lokalisationsförmåga och man får då oftast ont vid olika rörelser, som vid nysning, hosta etc. Smärtlokalisationen är runt appendix som ligger ner mot höger fossa, men man ska inte glömma att appendix är en del av caekum och sistnämnda kan i vissa fall ligga på något mer ovanligare ställe – som tex i ett bråck. Inflammationen har vid denna tidpunkt oftast gett ytterligare symtom som generell sjukdomskänsla, feber och ibland sepsis.

 

…appendix kan rupturera (perforera) och bakterier släpps fria i buken vilket leder till peritonit (bukhinneinflammation), som ger en kraftig septisk reaktion och är ett allvarligt tillstånd.

Lämnar man en blindtarmsinflammation obehandlad kan trycket av obstruktionen leda till att obstruktionen (turligt nog) släpper och inflammationen går då över spontant. Risken är dock att detta bidrar till ett mycket ökat insjuknande med ökad feber och appendix kan rupturera (perforera) och bakterier släpps fria i buken vilket leder till peritonit (bukhinneinflammation), som ger en kraftig septisk reaktion och är ett allvarligt tillstånd. Vid perforation upplevs oftast en smärtlindring som efterhand följs av den smärta som följer av den peritonit som perforationen orsakar.

 

Diagnos av appendicit

 

Diagnosen ställs oftast kliniskt vid en typisk anamnes och ett typiskt status, dvs det behövs ingen kompletterande radiologisk undersökning eller diagnostisk laparoskopi. TÄNK PÅ ATT EN APPENDICIT I MÅNGA FALL ÄR ATYPISK! blodprov appendicit, blodprov blindtarm, blindtarmprov, blindtarmsinflammation blodprov

En blindtarmsinflammation ger i princip alltid en inflammatorisk respons som innefattar; feber, leukocytos, CRP-stegring och förhöjt antal neutrofiler. CRP-stegringen kommer först efter cirka 6 – 12 timmar och leukocytosen inom någon timme från symtomdebuten. Är de inte förhöja efter fyra till åtta timmar är diagnosen för akut appendicit mindre sannolik.

Det är ytterst viktigt att pga ovannämnda att inte smärtlindra med antiinflammatoriska läkemedel då den inflammatoriska processen är den viktigaste kliniska parametern att följa vid en eventuell appendicitmisstanke. Smärtlindring bör i sådanna fall istället ges med tex opioder.

Vid gangrän och perforation är den inflammatoriska responsen kraftigare. Ett lågt antal vita blodkroppar kan förekomma på grund av en bakomliggande sepsisreaktion med lymfopeni. Man ser då en ökad andel neutrofiler.

 

Lab-prover vid akut buksmärta brukar innefatta följande:

CRP, LpK, Na, K, Kreatinin, Hb, ASAT, ALAT, ALP, Bilirubin, Amylas och Glukos.

 

Vidare i den kliniska undersökningen, förutom ovanstående lab-undersökning, ingår undersökning av buken och rektum.

 

bukpalpation blindtarm, djup palpation buk, palpation av buken blindtarm, palpation blindtarmen, diagnos appendicit, blindtarmsinflammation diagnos

Palpation av buken är en viktig del i diagnostiken av appendicit

Undersökning av buken består av ytlig samt djup palpation. Smärta i fossan på den högra sidan vid den ytliga palpationen samt reflexmässigt muskelförsvar i höger fossa vid djup palpation är vanliga tecken på akut appendicit.

Andra faktorer som talar för akut appendicit är indirekt ömhet samt släppömhet. Indirekt ömhet innebär att patienten upplever smärta på höger sida till följd av att den djupa palpationen på vänster sida släpps fort. Dessa tecken uppstår till följd av att palpationen orsakar
förändringar i form och/eller läge av cekum samt appendix vilket i sin tur leder till retningar i
området runt den akuta appendiciten.

Rektalpalpation föreligger oftast efter en undersökning av buken. Får patienten ont till höger i samband med palpation av rektum kan detta vara ytterligare ett tecken som talar för akut appendicit. Rektalpalpation har dock visat sig ha ringa diagnostiskt värde.

Hos kvinnor i fertil ålder bör även en gynekologisk undersökning utföras i osäkra fall, detta fram för allt för att utesluta salpingit.

Om misstanken på akut appendicit kvarstår men inte är helt säker efter den kliniska undersökningen kan radiologisk diagnostik vara till hjälp. Då utför man en ultraljud- och/eller datortomografisk undersökning (DT, engelska; computed tomography, CT).

 

Radiologiska undersökningar av appendicit

Ultraljud och CT är förstahandsval vid bilddiagnostiska undersökningar, men även magnetisk resonanstomografi (MRT, MRI eller MR) kan vara av värde, speciellt hos kvinnor i början av sin graviditet.

Ultraljud och CT har liknande specificitet, men CT har högre sensitivitet än ultraljud. Fördelarna med undersökningsmetoderna är att de kan ställa alternativa diagnoser samt hjälpa till att minska negativa appendektomier. Den främsta fördelen med CT är att den i fler fall än ultraljud kan lokalisera appendix.

Vidare för- och nackdelar samt vad man kan se vid en appendicit på respektive bildundersökningar hittar du i vårat bild och film-arkiv.

 

Bedömning av appendicit kort & gott:

Handläggningen baseras på en helhetsbedömning av anamnes, status och laboratorieundersökningar.

  • Allmänpåverkan
    Smärta, kräkningar och diarré. Symtom som motiverar vidareobservation på sjukhus.
  • Utveckling av symtom
    Smärtvandring. Avtagande symtom kan tyda på spontanläkning.
  • Ålder och kön
    Appendicit är vanligast i 10-30 års ålder. Män och kvinnor är lika mycket drabbade. Hos kvinnor kan gynekologiska sjukdomar ge appendicitliknande symtom – se differentialdiagnoser längre ner.
  • Peritoneal retning
    Smärta som förvärras vid rörelse, hosta, släppömhet och muskelförsvar.
    Notera att smärta kan saknas om appendix ligger retrocekalt eller i lilla bäckenet.
  • Inflammatorisk respons
    Feber, leukocytos, ökade neutrofiler och CRP-stegring.
    Om inflammatorisk respons helt saknas är appendicit mindre sannolikt.
  • Palpabel resistens
    Tecken till appendicitiskt flegmone eller avgränsad abscess kräver särskilda överväganden.

 

Det finns en validerad klinisk poängskala, s.k AIR-score, som anger sannolikheten för appendicit (låg/mellan/hög -risk) och kan vara ett bra hjälpmedel för beslutsprocessen.

Låg risk: 0-4 poäng och poliklinisk uppföljning vid opåverkat allmäntillstånd rekommenderas.

Intermediär/mellan risk: 5-8 poäng och rekommendation att lägga in patienten och följa dennes sjukdomsförlopp med en ny score, bilddiagnostik eller laparoskopi beroende på sjukhusets lokala rutiner och traditioner.

Hög risk: 9-12 poäng där anses risken hög och exploration rekommenderas.

Kriterium Poäng
Kräkning 1
Smärta i höger fossa 1
Släppömhet eller muskelförsvar Lätt: 1
Måttlig: 2
Kraftig: 3
Temperatur ≥ 38,5° 1
Neutrofiler 70-84%: 1
85-100%: 2
Leukocyter (* 109/L) 10,0-14,9: 1
15.0-: 2
CRP (mg/L) 10-49: 1
50-: 2

Se kalkylator på: icd.internetmedicin.se/AIR-Score

 

appendicit handläggning, appendicit strategi, handläggning av blindtarmsinflammation

Strategi vid handläggning av appendicit vid låg, mellan och hög risk.
Källa: internetmedicin

 

Differentialdiagnoser till appendicit (alternativa diagnoser)

Det finns en hel del olika diagnoser som kan ge liknande symptom som vid akut appendicit.

Hos barn är de vanligaste alternativa diagnoserna virussjukdom och gastroenterit.

Hos vuxna finns det många differentialdiagnoser, som tex;

differential diagnos appendicit, differential diagnoser blindtarmsinflammation

Det finns flera andra tillstånd/sjukdomar som kan orsaka buksmärta som vid en appendicit.

  • Terminal ileit
  • Mb Crohn
  • Akut kolecystit (gallblåseinflammation)
  • Colondivertikulit
  • Inflammerad Meckels divertikel
  • Perforerat ulcus
  • Uretärsten på höger sida
  • Urinvägsinfektion
  • Prostatit mm.

Hos kvinnor finns även en hel del gynekologiska sjukdomar som kan ge liknande symptom som akut appendicit, som tex;

  • Salpingit (äggledarinflammation)
  • Extrauterin graviditet
  • Rupturerad ovarialcysta
  • Ägglossningssmärta

Hos gravida är urinvägsinfektion, uretärsten och pyelonefrit några av de alternativa diagnoserna.
Hos äldre patienter är kolecystit (gallblåseinflammation), perforerat ulcus, bukmalignitet och divertikulit bland de vanligaste differentialdiagnoserna.

 

Behandling av blindtarmsinflammation / appendicit

Förstahandsmetoden för behandling av en patient med hög sannolikhet för appendicit är operation av enklare typ. Det finns två olika operationsmetoder varav en är öppen kirurgi och den andra titthålskirurgi (laparoskopi). Buken fylls med gas så att operatören skall kunna se bättre och h

appendicit, appendicit ärr, appendicit operation, blindtarm ärr, blindtarmsoperation titthål, laparoskopisk kirurgi, blindtarmsoperation

Incisioner för öppen- och titthålskirurgi.

a en större volym för förbättrad insyn. Se hur en operation går till i våran artikel om bilder och filmer på appendicit. Att avlägsna appendix kallas för appendektomi i medicinska termer.

Vid öppen kirurgi skär kirurgen ett ett snitt på höger sida strax under naveln ett s.k växelsnitt. Operationen tar oftast inte mer än 30 minuter.

Vid en titthålskirurgi gör kirurgen tre små snitt i buken där en kamera förs in i ett av snittet och de andra två snittet används för att operera bort blindtarmen medan kirurgen kan se allt på en tv-skärm. En titthålsoperation kan ta något längre tid än en öppen kirurgi för att operera bort blindtarmen och kräver något mer avancerad operationsuppdukning och intstrument. Fördelen med den laparoskopiska operationsmetoden är en bättre möjlighet till

ärr appendicit, ärr appendektomi, ärr blindtarmsoperation, ärr blindtarmsinflammation

Ärr efter blindtarmsoperation (öppen kirurgi)

differentialdiagnostik om appendix är frisk och att buksnitten ej behöver bli så långa hos kraftigt överviktiga patienter.

Vid operation är patienten sövd, men operation kan även utföras i spinal- eller epiduralbedövning. Post-operativ smärta, vårdtid och sjukskrivningsperiod är den samma operationerna i mellan.

Vid en osäker diagnos kan en diagnostisk laparoskopi utföras och denna metod föredras framför en öppen kirurgisk exploration. Ifall en annan orsak påvisas till buksmärtan vid en diagnostisk laparoskopi kan en makroskopiskt frisk appendix lämnas kvar.

Vanligtvis ges ingen antibiotikaprofylax innan operation och patitenten kan oftast gå hem inom en dag efter operationen. Antibiotikabehandling ges dock vid peritonit, perforation eller sepsis i totalt cirka 10 dagar.

 

Post-operativa komplikationer vid blindtarmsinflammation

Komplikationer som uppstår efter en blindtarmsoperation inkluderar; sårinfektion, som oftast uppträder efter cirka fyra – fem dagar, djup infektion med bukabscess, som behandlas med ultraljudsdränage och antibiotika.

Vid tecken på infektion i såret (rodnad, svullnad, värmeökning), feber, ökande buksmärta (gäller både kirurgisk och konservativ behandling), besvärliga diareer eller allergisk reaktion (av antibiotikabehandlingen) skall söka hjälp.

Det förekommer i sällsynta fall efter operation att adherenser bildas kring caekum som i ovanliga fall kan orsaka en senare ileus. I övrigt finns inga bevis som talar för att en appendektomi skulle öka riska för andra tarmsjukdomer.

 

Konservativ behandling av appendicit

Vid olika riskfaktorer som hög ålder och hög patientskörhet som ger en ökad operationsrisk kan konservativ behandling mot misstänkt appendicit med antibiotika vara ett alternativ / övervägas. Vid antibiotikabehandling förbättras patienten oftast relativt snabbt och kan gå hem (efter två – tre dagar med observation på sjukhus) och fortsätta med en veckas peroral antibiotikabehanding.  Vid konservativt behandlad appendicit räknar man med att cirka 20 procent återkommer (recidiverar) inom tre år.

Då det finns en risk att appendiciten orsakats av en tumör i caekum skall konservativt behandlade patienter följas upp med koloskopi efter cirka 2 månadern.

Vid klinisk försämring trots intravenös bredspektrums-antibioka skall operation ändå utföras! 

 

Prognos och sjukskrivning efter blindtarmsoperation

Vårdtiden efter en blindtarmsoperation är 1-2 dagar. Har blindtarmen varit kraftigt inflammerad eller t.o.m. brusten blir vårdtiden längre.
Sjukskrivningstid efter blindtarmsoperation är normalt 1-2 veckor.

Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är den vägledande rekommendationen att man inte behöver någon sjukskrivning (utöver eventuell egen sjukanmälan upp till 1 vecka).

Vid fysiskt ansträngande arbete och där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt kan sjukskrivning upp till 2 veckor behövas vid laparaskopi. Vid traditionell kirurgi är upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Vid komplikationer är sjukskrivning upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid.

Mer information om sjukskrivning efter en blindtarmsoperation hittar ni på socialstyrelsens hemsida.

 

 

 


Referenser
Haglund U. Appendix. I: Hamberger B & Haglund U (Red), Kirurgi. Stockholm: Liber
AB, 2009, 267-272.

Hansson LE. 5.7 Appendicit. I: Hansson LE, Wikström T (Red), Akut kirurgi. Lund:
Studentlitteratur, 2005, 353-357.

Andersson M, Andersson RE. World J Surg 2008;32(8):1843-9

Scott AJ, Mason SE, Arunakirinathan M, Reissis Y, Kinross JM, Smith JJ. Risk stratification by the Appendicitis Inflammatory Response score to guide decision-making in patients with suspected appendicitis. Br J Surg. 2015 Apr;102(5):563-72

Andersson R, Hugander A, Thulin A, Nyström PO, Olaison G. Indications for operation in suspected appendicitis and incidence of perforation. BMJ 1994;308(6921):107-10.

Järhult J, Hannah MM. Akut kirurgi. Stockholm: Liber AB, 2008, 40 & 89.

 

2 reaktioner till “Vad är appendicit?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *